Nordiska amningsveckan

Denna vecka är det alltså nordisk amningsvecka. Jag fick frågan idag om varför jag engagerat mig för amningen. Svaret är enkelt – när jag väntade min äldsta dotter läste jag mycket information om amning, och det jag tog fasta på var att det var mycket lättare att ”lyckas” med amningen om man hade stöd omkring sig. Jag hörde talas om att det fanns en stödgrupp i grannstaden och tog kontakt med dem. Jag träffade dem innan barnet föddes och var där på några träffar när hon var en liten bebis.

Och vet ni vad?! Det hjälpte! Att träffa andra kvinnor som ammade och prata om amning och att introducera fast föda och liknande var väldigt bra för mig som nybliven mamma. Därför tänkte jag att jag skulle vilja gå till en grupp igen när vi flyttade hit till Linköping. Men det fanns ingen grupp här, så jag startade upp en. Det handlar väl om en sorts – ”det hjälpte mig, det kanske kan hjälpa någon annan också” – därför engagerade jag mig för amningen. Sen att det är trevligt och att det ger en chans att umgås med andra är en bonus, som gör att många stannar kvar även efter deras barn är stora.

Problemet i Sverige är att vi inte ger varandra tillräckligt mycket stöd. Inte bara i samhället, men också på sjukhusen. Vi borde certifiera sjukhusen som amningsvänliga igen. Det är inte så komplicerat – se de Tio Stegen för en lyckad amning – läs gärna och begrunda! Till att börja med – ha en aktuell amningsstrategi, sen se till att vårdpersonal delges den och har grundläggande amningskunskaper. Många specifika steg, sen hänvisa mammorna till amningshjälpsgrupper, och uppmuntra bildandet av nya.

En sak som amningshjälpsgrupper gör är att avdramatisera komplikationer som kan uppstå. Jaha, hade min väninna svampinfektion, men lyckades komma igenom det och fortsätta amningen ändå? Jaha, är det så man gör om man får mjölkstockning? Jaha, kan det vara så olika för barn när de ska ha fast föda? osv. Det blir inte samma panik, och man vet vart man ska vända sig om det känns jobbigt. Inget – den goda modern klarar allt – strunt, utan vi hjälper varandra, då klarar vi mycket mer än vi trodde.

Annonser
Det här inlägget postades i Vården och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s